det är alltid knäpptyst där ute men det skriker inombords

Vissa dagar spökar det mer i huvudet än andra. Dagar då mina inre demoner sliter mig sönder och samman, kastar mig åt olika håll. Det är tungt men jag vet att jag kommit såpass långt att jag inte längre fastnar i det mörka. Jag har viljan och kraften att alltid sträva efter ljuset, så fort jag stängs in i mörkret så går min kropp per automatik in i striden för att snabbast möjligt hitta tillbaka till platsen dit jag faktiskt kommit, platsen som är långt bort från det destruktiva.
 
Jag är inte orolig för att falla tillbaka, inte rädd för att fastna. Idag besitter jag en styrka och vilja som jag inte hade förr, jag värdesätter mig själv och mitt liv högt och aldrig någonsin kommer jag tillåta mina inre demoner få makten över mig. Det är okej att känna, det är okej att ha tunga dagar, veckor, månader. Det är okej att ha svackor. Det enda viktiga är att jag aldrig stannar där, att jag aldrig ger upp utan fortsätter att kämpa och blicka framåt. 
 
Skillnaden mellan då och nu är att idag VILL jag leva, jag vågar leva. Visst, det är en ständig kamp men det är en kamp jag varje dag är villig att ta, redo att vinna. Jag är inte där jag var och jag är ännu inte riktigt där jag ska vara - men jag är påväg. Jag lever, jag skrattar, jag finns. Jag kämpar, jag gråter, jag faller. Men jag reser mig upp igen, för jag vet att livet har så mycket att erbjuda och jag vill uppleva det. 

it's not perfect here but this is where we came from, this is what we call home

i måndags gick jag på semester och det började ju bra. åkte på en jävla förkyldning så jag har legat i sängen i fyra dygn, har inte ens orkat öppna paddan för att kolla film och DÅ äre fan illa ska ni veta. men det har varit så dåligt väder så jag har ju inte direkt missat någonting heller (helt ärligt känns det faktiskt lite bra att det regnat medans jag varit sjuk). okej, till nåt roligare då: på onsdag åker jag och pappa till finland för att sen på torsdagen se BETH HART!!!½!!!"## blir många timmar i bilen men det kommer lätt va värt det. hoppas ni lever och mår, det ska jag försöka göra i alla fall